Kvotering driver Styrelsers kompetens

Samma dag som han avgår kräver Arbetsmarknadsminister Littorin att vi kvoterar till styrelser. Nu blir det liv i jämställdhetsluckan igen. Många kommer med den i för sig självklara formuleringen att ”det är kompetens som krävs” på ett sätt som om det vore ett argument mot kvotering. Just det är troligen ett av de starkaste argumenten för kvotering.

I Mgruppens kurser för chefer ingår en så kallad 360-undersökning dels i början och dels i slutet av kursen. Kvinnorna som grupp har bättre resultat än männen i så gott som allt. Kvinnorna får bättre utvärderingar från sina medarbetare, från sina kollegor och från sina chefer. Männen har högre resultat i bara en fråga: hur viktigt är det för dig att vara chef? Jag tror att resultet i den enda frågan är en stor del av förklaringen till varför Svenska styrelser är så manligt dominerade.

Per Weidenman, Chefsanalytiker på PAR, jämförde styrelserepresentationen på Sveriges drygt 434 lönsammaste företag (de s.k. ”Superföretagen” som har uppnått bästa lönsamhetsklassen fyra år i rad). De uthålligt lönsammaste företagen har en större andel kvinnor och icke-svenskar än resten (de som bara har lyckats nå topplönsamhet något enstaka år). Det stödjer den goda gamla sanningen om att heterogenitet är gynnsamt för gott beslutsfattande.

Som jag ser det kan kvotering öka Svenska styrelsers kompetens på tre sätt

1. Kvinnor är minst lika kompetenta som män. Eftersom det sitter väldigt få kvinnor i Svenska styrelser så bör den tillgängliga kompetenspoolen vara större.

2. Kvinnor är inte riktigt likadana som män. De tillför nya sätt att se på saker och minskar därmed risken för katastrofala felslut. Jag tror t.ex. inte att det var någon slump att den enda bankledning som hade kvinnlig representation i den Svenska bankkrisen var den enda bank som slapp besöka bankakuten.

3. Förekomsten av kvinnor i en styrelse gör att de manliga styrelseledamöterna blir mer aktiva(!) Det låter som taget ur en film av Åsa-Nisse, men det är faktiskt ett resultat av en stor studie*

Som sagt: det starkaste argumentet för kvotering är att kompetensen behövs.

* Studien “Women in the Boardroom and Their Impact on Governance and Performance" av Renée B. Adams vid University of Queensland och Daniel Ferreira från London School of Economics).

Sverige ett modernt land?

Jag funderar på det när jag följer debatten om manligt och kvinnligt på styrelsenivå och läste intervjun med SPPs VD Sarah Mc Phee i gårdagens DI. Att man var tvungen att kvotera andelen kvinnor på 70 talet i USA kan jag förstå men att frågan diskuteras 2009 i Sverige gör mig förbannad. Alla större företags ledningar är medvetna om det generationsskifte som börjar nu. Dom vet också att det kommer att bli en utmaning att rekrytera kompetens, därför satsar man stora pengar på att öka sitt attraktionsvärde. Personligen tror inte jag att ett företag kan vara en attraktiv arbetsgivare om man inte kan visa att man är jämställd på alla nivåer, inkluderat styrelsen. Veckans Affärer rankade för några veckor sedan ”Supertalangerna” där råder en bra balans mellan båda könen. Har svårt att tro att dom kommer att vilja arbeta i företag där man säger en sak och gör en annan. På operativ nivå är kvinnor bättre ledare än män visar analyser vi har gjort från många kunders medarbetarundersökning. Analyserna visar också att heterogena grupper är mera kreativa och fattar bättre beslut än homogena grupper. Uppmaningen går till media som till en början kan lyfta fram de goda exempel som finns redan idag. Och till alla nominerings kommittéer som nu har ansvar att visa att Sverige är ett modern land där både män och kvinnors kompetens värderas lika på styrelsenivå och att vi kan öka jämställdheten utan lagstiftning. Det vore kul att visa ett modernt Sverige inte bara när det gäller IT och musik.

Peter Bolinder
VD Netsurvey

Kvinnor inget hot mot kompetensen

”Ett företag behöver i första hand kompetens i styrelsen – inte lika många kvinnor som män” skriver Bengt Lejsved och Anders Sandvik från Senior Work i Dagens Industri. Javisst, men de hade kunnat byta ut ”kvinnor/män” mot t.ex. ”folk som kan rulla tungan/folk som inte kan det”.

Som rekryteringskonsulter kan författarna knappast ha missat all den forskning som sen 1950-talet visat att olika bakgrund är en förutsättning för att undvika katastrofala felslut. Eftersom kvinnor har en lite annorlunda vardag än vad män har så kan de ha andra perspektiv på det som diskuteras i en styrelse. Därmed minskar risken för felslut med varje kvinna som kommer in i en mansdominerad styrelse.

Lejsved & Sandvik nämner också att de valberedningar som kontaktar dem idag eftersöker ledamöter med kriserfarenhet. För ett år sen hade det varit imponerande, men idag betyder det att valberedningarna söker lösningar på gårdagens problem. Samtidigt vill jag påminna om att i slutet av 1980-talet hade alla Svenska banker helt manliga ledningar, utom Handelsbanken. Minns gärna att Handelsbanken var den enda svenska bank som slapp besöka bankakuten.

Så kommer argumentet att idag behöver ordföranden vara aktivt involverad i företagets ledning. Lite som en mentor åt vd. Mellan raderna skymtar tesen att en kvinna kan ju inte vara mentor åt en vd. I sin stora analys av kvinnors roller i styrelser (Women in the boardroom and their impact on governance and performance) kom Renée B. Adamsa och Daniel Ferreira fram till att kvinnliga styrelseledamöter är aktivare än sina manliga kollegor. Det är rimligt. Det är ju en verkligt liten elit av kvinnorna som kommer in i styrelser men en betydligt större elit bland männen. Om talang är könsoberoende så är de en procent bästa kvinnorna är förstås både duktigare och ambitiösare än de fem procent bästa männen. Netsurveys analyser av Mgruppens tusentals chefer i chefsutbildningar visar också att kvinnor generellt får bättre betyg än män från både chefer, kollegor och medarbetare. Alltså bör Lejsved & Sandvik ha bättre chanser att hitta kompetenta och aktiva styrelseledamöter om de fokuserar om sina sökningar mot kvinnor.

Sen har jag full förståelse för att tidspress och slentrian gör att man söker sig till män. Tar man fram en styrelse på autopilot så blir det som i vår egen styrelse: fem män och noll kvinnor.