Det ska vara kul att försvara Sverige

Officersförbundets Förbundsordförande har insett att den avskaffade värnplikten innebär en stor rekryteringsutmaning för Försvaret. Han förstår att det är en stor utmaning och hans debattartikel på Newsmill visar att han har en strategi för att klara den.

Han vet att nöjda medarbetare är den bästa reklamen och därför listar han följande åtgärder:
1. Ge soldaterna konkurrenskraftiga löner.
2. Rekryteringskampanjer och stora satsningar på att behålla den personal som har rekryterats. Säkerställ att tjänsternas innehåll motsvarar bilden man målat upp i rekryteringskampanjen.
3. Anställningen är tidsbegränsad och Försvarsmakten måste erbjuda soldaterna kompetensutveckling så att de står bättre rustade för en civil karriär efter sin anställning.
4. Soldaterna måste uppleva ett oreserverat stöd från samhället. Kritik mot försvarsmakten ska framföras till politikerna inte de anställda.

Han är en klok man som har satt strategin. Jag är nyfiken på hur taktiken kommer att se ut.
Kommer de att vara lika kloka som våra klokaste kunder, och säkerställa att besluten fattas utifrån ett bra beslutsunderlag och följs upp kontinuerligt för att se hur arbetat lyckas och bör vidareutvecklas?

Jag vill gärna ge Lars Fresker några tips på vägen:
1. Varför söker sig folk till Försvaret? Är det som de har förväntat sig? Vad tycker de efter avslutad tjänst? Framförallt, skulle de rekommendera vänner att söka sig till Försvaret? Använd svaren som beslutsunderlag för fortsatta åtgärder.
2. Ge chefer och ledning ansvaret att arbeta med Försvarsmaktens varumärke så att det fortsatt är en merit att ha haft Försvarsmakten som arbetsgivare.
3. Följ upp arbetet kontinuerligt, med hjälp av enkla barometrar som visar hur era insatser påverkat medarbetarnas inställning och dessutom lyfter fram vad ni bör arbeta vidare med för att vara en attraktiv arbetsgivare.

Det tror jag inte på!

"Det tror jag inte på", är en vanlig reaktion på gårdagens artiklar (DN, di.se, dagens ps, tidningenchef.com) om att lönen inte påverkar motivationen. Jag förstår dem. När jag gjorde analysen mellan lön och motivation förväntade jag mig ett samband. Jag tänkte att jag skulle kolla om sambandet blev svagare vid någon viss lönenivå. När det visade sig att det över huvud taget inte fanns något samband så blev jag jätteförvånad.

Men ju mer jag läst på om ämnet, desto mer såg jag samma mönster. Många forskare har gjort samma upptäckt och nästan alla har varit lika förvånade som jag. Faktum är att jag inte har hittat några välgjorda studier som visar på ett signifikant samband.

Sen dess har jag pratat om det här med folk jag träffar. I torsdags satt det några gatustädare på paus vid Humlegården, så jag frågade dem vad som motiverar dem. "Lönen" svarade de genast.

Då frågade jag varför de forsätter jobba med ett av stans sämst betalda arbeten. "För att det vi gör syns", svarade en då. "Vi gör nytta", sa en annan, "Utan oss skulle Stockholm se för jävligt ut". Jag kan inte annat än hålla med. Deras arbete är viktigt. Utan dem skulle till exempel väldigt få turister komma till Stockholm.

Samma sak sa några målare som jag pratade med på tåget hem från Oslo för några veckor sen. Det första svaret är lönen men ju merman frågar desto tydligare blir det att det första svaret var helt fel. Deras ögon lös när de talade om känslan av att lämna en riktigt snygg entré efter sig. Lönen får dem att gå till jobbet, men de motiveras av estetiska värden.

Varför nämner jag då gatustädare och målare? Jo, de tillhör de yrkeskategorier jag hade förväntat mig skulle vara mest lönemotiverade. Min analys har hittills inte gett något som helst stöd för den fördomen. Städarna verkar vara lika lite lönemotiverade som ledningen i samma företag.

Jag tror vi måste lära oss att skilja på "vad jag vill ha" och "vad som motiverar mig". Hög lön är oundvikligen något vi alla vill ha och eftersträvar. Däremot gör det inte att man uppskattar jobbet. Igår tömde jag t ex komposten på landet. Det är ett riktigt skitjobb och inte något jag gillar, men jag gör det för tillfredställelsen av att ha gjort något som är helt nödvändigt. Om jag skulle få betalt så skulle jag inte uppskatta det mer för det.

Samma invändning kommer amerikaner alltid med när jag berättar att jag betalar 55 procent i marginalskatt och att vi dessutom har ett generöst system med socialbidrag, hyresbidra osv för den som inte har jobb.

"Varför jobbar någon i Sverige?", brukar de fråga. Svaret är nog att det inte är för pengarna vi jobbar. En dagisfröken på min sons dagis förlorade på att jobba, eftersom hon då blev av med flera bidrag. Ändå jobbade hon. På 1980-talet betalade min egen pappa 85 procent i marginalskatt. Trots det jobbade han både hårt och långa veckor. Plikten räcker inte som förklaring. Istället tror jag att han motiverades av samma faktorer som vi ser i alla våra mätningar: tillfredställelsen av att göra något bra och att det uppmärksammas, delaktighet och kontakten med kollegor.

Högre lön ökar inte motivationen

Idag skriver både DN och DI om vår studie som visar att en hög lön inte ökar motivationen.

Netsurvey har genomfört en analys av sambandet mellan lön, motivation och andra attityder i ett par svenska och europeiska företag med sammanlagt närmare 10 000 medarbetare i drygt 700 arbetsgrupper och fem europeiska länder.

Vi har inte funnit något samband mellan motivation och lön. Lön får alltså inte medarbetarna på ett företag att engagera sig mer i jobbet eller prestera på topp varje dag.

Medarbetare motiveras av utmaningar och ett stimulerande arbete De triggas av att lära, bli bättre och att göra ett riktigt bra jobb.

Samtidigt finns individuella, lokala och yrkesmässiga variationer. Till exempel har män mer fokus på de egna utvecklingsmöjligheterna medan kvinnors motivation påverkas mer av om de tror på ledningens syn på företaget.

Om ett företag ska öka motivationen hos medarbetarna bör de känna till de generella motivatorerna. Vill de få hela personalstyrkan att prestera på topp bör de dessutom ta reda på de individuella motivatorerna.

Vår undersökning bekräftar det andra har kommit fram till. Redan på 50-talet bevisade Herzberg att lön inte motiverar. Hans resultat har bekräftats och utvecklats av många efter honom. Följande klipp: The surprising truth about what motivates people, förklarar det hela på ett mycket bra sätt.

Svenskt näringslivs ledande plantskola, Ericsson, lider inte av att lönerna är lägre än på andra teknikföretag som konkurrerar om arbetskraften. Det ständiga utflödet av höga chefer skapar möjligheter för den som är ung och framåt. Därför behåller de sin plats bland Europas hundra mest attraktiva arbetsgivare för MBA-studenter år efter år.

Detsamma gäller Sveriges mest attraktiva arbetsgivare enligt Universums barometrar: IKEA. Det är knappast ett bolag som är känt för sina höga löner. Det är helt andra saker som utvecklingsmöjligheter, en god personalpolitik och ett erkänt bra arbetsklimat som får folk att söka sig till, och stanna kvar på företaget.

Motiverade medarbetare leder till framgång. Frågan är bara vad som motiverar din personal. Det börjar bli dags att ta reda på det!

Några länktips:
Unionens debattartikel om bristerna i bonussystemen
En sommarjobbande 80-talists syn på lön och motivation
Mer om motivationsteorier
Den överraskande sanning om vad som motiverar oss


Mårten Westerg