Bullseye!

Jag läste en debattartikel i Dagens Media i maj, och har gått och tänkt på den sedan dess. Artikeln handlar om reklambyråernas ovilja att arbeta med strategi. Debattörerna menar att byråerna envist klamrar sig fast vid vad reklambranschen en gång var; en enmansföreställning där kreatören var den stora hjärnan. De menar att strategerna inte finns eller får ta plats på reklambyråerna.

Jag har funderat på hur stor plats våra kunders strategier egentligen tar i vårt arbete och kommit fram till att de tar stor plats. Så frågan är hur vi lyckas med det.

Debattörerna i Dagens Media uttrycker strategins uppgift väl: ”Strategen ska skapa den måltavla som kreatören ska träffa. Och måltavlan behövs.”

För vår del har kundernas ledningsgrupp ofta tagit fram den strategiska måltavlan. Vår uppgift är att undersöka hur långt det är till måltavlan, vilka förutsättningar företaget har att träffa den och vad de kan göra för att säkerställa att medarbetarna enas för att träffa bullseye.

Vi går igenom företagets strategier redan på första kundmötet och baserar vårt samarbete på dem. Våra undersökningar, analyser och vår rådgivning syftar till att kunden ska nå sina strategiska mål. Det kräver att vi kan kombinera våra kunskaper med en kreativitet för att ständigt skräddarsy tjänsterna till kundens strategi. Vi kan inte göra som vi alltid gjort, men kan inte heller åsidosätta våra erfarenheter.

Vi har mycket kunskap om vad som präglar ett lönsamt arbetsklimat och vårt lyckade recept är att kombinera det med kundernas strategiska mål för att tillföra verklig nytta till kunderna.

Om reklambranschen ägnade sig lite mer åt att rita de strategiska ramarna åt kreatörerna, skulle de säkerligen träffa bullseye varje gång.

Kunderna berättar om gårdagen, men gårdagen berättar om imorgon

The Brand Man har skrivit en läsvärd krönika om varför man inte ska lyssna på kunderna. Brand Man citerar Henry Ford ”Om jag innan T-Forden hade frågat vad människor ville ha skulle de ha svarat: En snabbare häst”. Apple skulle knappast ha åstadkommit någon Ipod eller Iphone och internet skulle nog aldrig ha blivit uppfunnet. Kanske. Men det är en beskrivning av hur det skulle ha gått om de hade använt kundundersökningar för att ta fram nya produkter.

Det är som om jag skulle be mina söner på förhand uttala sig om den maträtt jag funderar på att skapa. ”Om jag blandar ägg, mjöl och mjölk, och sen steker den röran, skulle ni vilja ha det då?” Svaret blir ett stenhårt ”NEJ!” men sen äter de med stor glädje pannkakor.

På samma sätt jobbar vi på Netsurvey med våra kundundersökningar. Vi ändrar på våra processer och produkter. Sen testar vi om kunderna som använder den nya versionen är nöjdare än kunderna som har den gamla. Det funkar. Ju nöjdare kunder, desto bättre priselasticitet. När kundundersökningar används på det sättet så är det bra för både kunder och aktieägare.


Sen finns det gott om exempel där man har använt marknadsundersökningar just för att driva innovation. Electrolux framgång med Ergorapido startade med kundundersökningar som visade att folk saknade en snygg och lättanvänd damsugare för små korta jobb.

Sen har vi kunnat hjälpa kunder slippa utveckla något som en stor del av deras kunder efterfrågar men som vi ser är oviktigt. Det är analysen som skiljer kundundersökningar åt. Om du sätter amatörer till att analysera din kundundersökning så är det bättre att låta bli hela undersökningen.