Hur blev medarbetarundersökningen så viktig?

"Bryr sig någon om medarbetarundersökningen?” frågar Magnus Dalsvall i sitt senaste blogginlägg.

Han verkar vara tveksam till om chefer belönas och avsätts utifrån medarbetarundersökningen på samma sätt som de gör det utifrån hur väl de möter budget. Han undrar också varför vi har medarbetarundersökningar om det ändå inte räknas vilket resultat man får. Båda frågorna överraskar mig. Så var det för 20 år sen, när jag började jobba med medarbetarundersökningar, men nu?

Jag upplever att medarbetarundersökningarna har kommit ur farstun in i finrummet. Medarbetarundersökningen är nu ett strategiskt verktyg för de flesta av de ledningsgrupper som vi har kontakt med. (Jag erkänner att urvalet blir skevt här). Så här ser jag att medarbetarundersökningarna påverkar svenska chefer och organistioner:

Beslutsunderlag
Resultatet av medarbetarundersökningen används som beslutsunderlag för förbättringsarbetet, som sker i alla team, ända upp till ledningsnivå. De balanserade styrkorten är en stor del av förklaringen till denna framgång för HR och medarbetarundersökningen. Kanske har Netsurveys många analyser av sambanden mellan medarbetarundersökningar och lönsamhet hjälpt till lite grand också.

Stärka cheferna
En del kunder satsar på att förbättra chefernas kommunikativa förmåga, eftersom de är avgörande för att ledningens strategiska information ska spridas, förankras och anpassas till arbetsgruppernas dagliga arbete.

Många låter ett ledarskapsindex vara en avgörande del i chefernas bonussystem. Då belönas inte bara de som är riktigt bra på att kommunicera, utan även dem som har blivit mycket bättre sedan den senaste mätningen. Alltså avgör medarbetarundersökningen om hundratusentals chefer i Svenska företag får bonus eller ej.

Chefer med svaga resultat stöttas givetvis så långt det går. Visar det sig att de saknar viktiga chefsegenskaper, som att kommunicera väl med sitt team, får givetvis en del av dem andra uppgifter än att leda andra.

Attraktiv arbetsgivare
Många företag använder medarbetarundersökningen som ett centralt verktyg för sitt strategiska arbete med att bli en attraktiv arbetsgivare. En stor del av dem köper även en fördjupad analys som gör det möjligt för dem att se hur de bäst rekryterar till exempel kvinnliga ingenjörer, unga akademiker eller manliga sjuksköterskor och hur de ska göra för att behålla dessa. Det här är rent strategiska produkter.

Många använder resultaten från medarbetarundersökningen i sin marknadsföring, speciellt när det gäller att locka de nya talangerna. Mölnlycke, Axfood och Peab gör det riktigt bra.

Så visst bryr man sig om medarbetarundersökningen.
Den är till och med central för många strategiska frågor.
Den är ett bra beslutunderlag för att bedriva ett framgångsrikt förbättringsarbete.
Den "tvingar" hundratusentals Svenska chefer att aktivt visa respekt för sina medarbetare, involvera dem, osv.

Hur du mäter kommunikativt ledarskap

Imorgon (onsdag 27 januari) pratar jag om kommunikativt ledarskap på Ability Partners konferens. Inför det föredraget har jag analyserat en knapp miljon enkätsvar kring hur medarbetarna uppfattar kommunikation från chefer och företagsledningar.

Till exempel har jag bilden här bredvid med. Se hur snabbt andelen positiva svar (den gröna linjen) växte fram till 2006! Samtidigt sjönk förstås de gula och röda linjerna (d.v.s. neutrala/negativa svar).

Som jag ser det visar grafen att Svenska toppchefer/ledningsgrupper snabbt blev mycket bättre på kommunikation under första halvan av millenniets första decennium…eller att de digitala kanalerna gav Svenska toppchefer ordentlig medvind. Jag förväntar mig en het diskussion kring förbättringen under 2005 och orsakerna till att den avstannande under 2006.

Internet kom ju till Svenska företag i mitten på 1990-talet, och intranäten kom något år senare. En del kommunikatörer hävdar nog att även om intranäten kom långt tidigare så tog det lång tid för kompetensen att hinna ikapp tekniken.

Andra kommer istället att prata om Charlie Nordbloms arbete med kommunikativt ledarskap, som startade i början av den här kurvan. Det arbetssättet har spritt sig som en löpeld bland svenska storföretag. Kanske låg det bakom den remarkabla förbättringen fram till 2006? (Charlie är chef för Strategisk Interninformation på AB Volvo, dvs det Volvo som gör stora fordon för företag. Jag skriver gärna mer om honom i någon kommande blogg, för han är verkligen världsklass på sitt område).

Jag älskar att veta att jag kommer att lära mig något nytt och få ta del av kloka tankar imorgon. Deltagarna är erfarna och seniora kommunikatörer som tillför massor av kunskap och erfarenheter i diskussioner som den här. När jag undervisade i ”organizational communication” på ett amerikanskt universitet var det alltid de erfarna studenternas inlägg som gjorde att diskussionen lyfte. Samma sak blir det här, men på en mycket högre höjd.