Världsledande kommunikativt ledarskap?

I måndags lanserades Zynk i Oslo. Det är ett företag vi förväntar oss mycket av. Ett bevis på att vi inte är ensamma om det är att ett multinationellt kommunikationsföretag redan har försökt köpa upp dem!

Varför det? Ja, de har förstås en bra meritlista.

• Claus Sonberg, har varit informationsdirektör på SAS och vd för Burston Marsteller, där Hans Olav Otterlei var chef för ett stort praktikområde.
• Hans-Olav har förutom Burston Marsteller också varit vice vd på Thor Energy och VD på GCI Monsen tidigare. Men framför allt är det att de är framgångsrika. Claus har till exempel gjort ett jättearbete med de starkaste kanalerna i SAS kommunikation, och det känner folk till.

Därför är vi stolta att vara underleverantörer åt Zynk. Det är förstås våra kommunikationsprodukter CLI, SFU och LISA som är aktuella. Med dem som hjälp ska Zynk de hjälpa norska företag att nå sina mål genom bättre intern kommunikation och ledarskap. De talar om processen från McKinseys imponerande men svårförstådda strategiska underlag till utförd strategi.

Det första steget i den resan är förstås att få materialet förståeligt. Det är inte lätt. Claus fick oss alla att skratta igenkännande när han pratade om arbetet med att förstå sig på McKinseys strategiska material för SAS. Inte något man oredigerat sätter i händerna på vem som helst.

Därefter kommer förstås själva information och kommunikationen. De kan alla de kommunikationskanaler som finns, både de traditionella (Claus började som TV-journalist) och de starka kanalerna. Bilden nedan är min egen tolkning av de områden som är svala och heta i det arbete som Zynk ska göra.

Det är rena envägs massmedier som personaltidningen och tyvärr ofta intranätet. För den som är utbildad till journalist är det här trygga kanaler. Men så länge kanalerna är enkelriktade massmedier ger de inte någon större effekt på människors beteende. En strategi är ju faktiskt affärsmässigt värdefull först när folk agerar enligt den. Därför går mer och mer av det här arbetet via de sociala medierna (bloggar, facebook-liknande sidor, twitter osv).

Därför kommer Zynk även att arbeta med de allra starkaste kanalerna, som när VD är ute och pratar (MBWA kallades det för 30 år sedan: Management by Wandering About) och framför allt den närmaste chefen. Den närmaste chefen är den som leder arbetet med att göra strategin förstådd och tillämpad i sin arbetsgrupp. Det här har vi haft turen att bli en ledande leverantör av mätinstrument för. ”Tur” säger jag, för om vi inte hade varit enkätleverantör till AB Volvo när de köpte Mack och Renault Trucks skulle vi inte ha suttit i den här sitsen idag.

Vid lanseringen av Zynk kallade Claus CLI och SFU det bästa han har sett på området i ”Skandinavien, nej Europa, nej Världen”. När rodnaden hade lagt sig tänkte vi att det berömmet är extra mycket värt från en person som har lett ett väldigt framgångsrikt arbete med just kommunikativt ledarskap på SAS och dessförinnan haft en ledande position på en av världens mest renommerade kommunikationskonsultföretager.

Den Norska pressen var förstås också intresserad av Zynk. Här är två exempel:

• Nettavisen
• Norska E24

Har ni en Oxenstierna i ert företag?

Bakom varje stor ledare står en stor kommunikatör. Det är, förenklat, en av Professor Sven Hamrefors (Mälardalens högskola) huvudsakliga poänger, senast på Ability Partners konferens om kommunikativt ledarskap. Ideologen Gustav II Adolfs framgångar beror till stor del på att han hade kommunikationsgeniet Oxenstierna vid sin sida. På samma sätt hade Englands drottning Elisabeth I Sir Francis Walsingham som drev hennes budskap och, för att ta ett obehagligt exempel, så hade Hitler sin Joseph Göbbels.

Nu är en Svensk företagsledare dessbättre långt ifrån den jämförelsen, men när det gäller att åstadkomma resultat så är budskapet klart. Den ideologiska ledaren (oavsett denne är kung/drottning, statsminister, VD eller en Generaldirektör) behöver ha en stark kommunikativ ledare för att ett starkt ledarskap ska uppstå.

Det påminner om den stora undersökning vi gjorde av samarbete mellan HR och information, där vi såg att båda parter gärna samarbetar om den andres område. HR samarbetade gärna om webben medan kommunikation gärna samarbetade om ledarskap. På det egna området ansåg man däremot båda att den andra parten saknade kompetens.

Cecilia Sjöblom, kommunikationschef från Skånes Universitetssjukhus, berättade om hur HR kunde anse att hon ”var inne och trampade i HR’s trädgård” när hon intresserade sig för kommunikativt ledarskap i samband med en fusion. Så svårt är det nog att få till detta verkligt viktiga gränsöverskridande samarbete i de flesta större svenska organisationer.

Om Sven Hamrefors har rätt i hur viktig denna roll är, och om inte HR och Kommunikationschefer skärper sig, är nog chansen stor att det här problemet löses ovanför huvudena på både HR och Kommunikation. Då kan många svenska VD:ar få den Oxenstierna de behöver.

Kommunikativa ledare: kunskap eller beteende?

En central fråga på Ability Partners konferens om kommunikativt ledarskap var hur man gör för att få kommunikativa ledare.

Det traditionella sättet är förstås att satsa på kurser. Man tränar alla ledare i att ge feedback, göra strategiska budskap förståeliga och så vidare. Det finns konsulter som lever på att göra just detta. Dessutom är HR vana vid att jobba på det här sättet. Ledarutveckling har alltid varit det som HR helst gör.

Men när vi har arbetat med Charlie Nordblom på AB Volvo har vi sett ett gäng tecken på att det här inte behövs. Det kanske är så att de som utses till chefer normalt sett har de verktyg de behöver för att kunna ge positiv feedback och förklara strategier. HR sållar nog helt enkelt bort de icke kommunikativa individerna i rekryteringen av chefer, även om många känner till något undantag från den regeln.

Tecken:
1. När det första kommunikativa ledarskapsindexet producerades för AB Volvo så försökte Charlie Nordblom få HR att ge kurser i kommunikativa färdigheter. Åtta av 16 bolag genomförde kurserna. Till Charlies (och vår) stora överraskning steg resultatet precis lika mycket bland de åtta bolagen som inte tränade sina chefer, som hos de som gjorde det.

2. Charlie satte då en student på att intervjua ett antal ”gröna CLI-chefer” (dvs. chefer som enligt indexet är goda kommunikatörer) och ett antal ”röda CLI-chefer” (som alltså är mindre goda kommunikatörer). Studenten fick inte veta vilka som tillhörde vilken kategori, men sa att de sämre kommunikatörerna genast avslöjade sig genom kommentarer som ”jag önskar att jag hade tid att kommunicera (mer) med mina medarbetare”.

Vår slutsats är alltså att det handlar om att förändra ett beteende. De allra flesta chefer har förmågan att kommunicera på rätt sätt.

De behöver bara veta två saker.
De behöver förstå att kommunikation med medarbetare är prioriterat och att det är enkelt. Vi hjälper våra kunder med det genom vårt kommunikativa ledarskapsindex. Att få kommunikativa chefer är inte som att få folk att lära sig programmera C++, det är snarare som att hjälpa folk att sluta röka. De vet redan hur man gör, men det gäller att bryta gamla mönster för att skapa nya vanor som ger mycket bättre resultat.

Hur du mäter kommunikativt ledarskap

Imorgon (onsdag 27 januari) pratar jag om kommunikativt ledarskap på Ability Partners konferens. Inför det föredraget har jag analyserat en knapp miljon enkätsvar kring hur medarbetarna uppfattar kommunikation från chefer och företagsledningar.

Till exempel har jag bilden här bredvid med. Se hur snabbt andelen positiva svar (den gröna linjen) växte fram till 2006! Samtidigt sjönk förstås de gula och röda linjerna (d.v.s. neutrala/negativa svar).

Som jag ser det visar grafen att Svenska toppchefer/ledningsgrupper snabbt blev mycket bättre på kommunikation under första halvan av millenniets första decennium…eller att de digitala kanalerna gav Svenska toppchefer ordentlig medvind. Jag förväntar mig en het diskussion kring förbättringen under 2005 och orsakerna till att den avstannande under 2006.

Internet kom ju till Svenska företag i mitten på 1990-talet, och intranäten kom något år senare. En del kommunikatörer hävdar nog att även om intranäten kom långt tidigare så tog det lång tid för kompetensen att hinna ikapp tekniken.

Andra kommer istället att prata om Charlie Nordbloms arbete med kommunikativt ledarskap, som startade i början av den här kurvan. Det arbetssättet har spritt sig som en löpeld bland svenska storföretag. Kanske låg det bakom den remarkabla förbättringen fram till 2006? (Charlie är chef för Strategisk Interninformation på AB Volvo, dvs det Volvo som gör stora fordon för företag. Jag skriver gärna mer om honom i någon kommande blogg, för han är verkligen världsklass på sitt område).

Jag älskar att veta att jag kommer att lära mig något nytt och få ta del av kloka tankar imorgon. Deltagarna är erfarna och seniora kommunikatörer som tillför massor av kunskap och erfarenheter i diskussioner som den här. När jag undervisade i ”organizational communication” på ett amerikanskt universitet var det alltid de erfarna studenternas inlägg som gjorde att diskussionen lyfte. Samma sak blir det här, men på en mycket högre höjd.

Därför undersöker vi hur våra kunder uppfattar oss

För en massa år sedan, när den amerikanska bilindustrin fortfarande gick som tåget, utlystes en gång en tävling där världens bästa bilförsäljare skulle koras. Resultatet blev en stor överraskning.
Det visade sig att vinnaren aldrig hade raggat en enda ny kund. I stället ägnade han dagarna åt de kunder han redan hade. Han ringde och frågade hur bilen gick, när lillan skulle börja i lekskolan, hur det gick för grabben på collage, om de väntade tillökning i familjen... Och så gratulerade han med tårta på födelsedagen och bilförsäljaren tackade för att mannen i familjen hedra hans lilla bilfirma med att komma och provköra nästa års modell före alla andra … Han fick inte bara hundratals kunder som var nöjda och glada. Han fick hundratals kunder som berättade för sina grannar om den trevlige bilförsäljaren som inte plågade dem med en massa säljsnack. Och så berättade grannarna för sina grannar. Och så blev de också kunder… Och så sålde han fler bilar än någon annan i hela världen.

Sensmoralen är lika giltig nu som då. Den som anstränger sig att lyssna på sina kunder och försöker förstå vad de önskar sig, är också den som vinner deras förtroende. Den som vinner kundens förtroende är också den som gör de bästa affärerna.

Det är därför vi på Netsurvey nu genomför en uppföljande undersökning av våra kunders upplevelse av samarbetet med oss. Undersökningen ger oss det underlag vi behöver för att förbättra relationen med våra kunder och bli en ännu bättre partner och leverantör till dem.

Twitter-ångest!

”Du har väl Jaiku?” Var frågan jag fick i slutet av ett möte för kanske 1 år sen. Vi hade tagit in konsulter för att hjälpa oss igång med vårt marknadsarbete. ”Jaiku?? Nja. Antagligen inte”, säger jag. ”Nähä men då skickar jag dig en invite!” ”Det är väl ok”, svarade jag och försökte vara lagom nonchalant. Gick givetvis rakt tillbaka till datorn och försökte ta reda på vad jaiku var, frågade mina kamrater på msn och icq och fick några märkliga svar tillbaka typ ”nja jag har inte jaiku men skaffade twitter för ett tag sen men använder det inte såå mycket.” Började fundera på vad det är jag missat! Microblogg vad det jag fick upp när jag googlade, kanske lite trög men jag fattade liksom inte riktigt konceptet.


Några månader (kanske veckor) senare var jag på ett seminarie - 2 dagars, direkt när jag kom dit plockade 50% av deltagarna upp sina laptops och det startades en Jaiku kanal där seminariet diskuterades av de som deltog (och andra) samtidigt som vi satt i rummet då seminariet pågick. Jag vart ju direkt peppad. Jag tänkte shit, Internet.. jag gillar ju Internet varför har inte jag min dator med. Tur att seminariet var i 2 dagar.


Dag 2. Givetvis hade jag min dator. Deltog lite smått i diskussionen tyckte dock det var lite läskigt, kändes lite som att skicka mail till en jätteviktig person. Jag har inga problem att muntligt ställa frågor men såg att det var en del som satt väldigt tysta men frågade saker på Jaiku och att någon annan tog upp frågan muntligt eller att det diskuterades vidare parallellt på Jaiku. Då trillade första poletten ner.


Dagen efter seminariet när min chef (Peter) frågade om en sammanfattning.. tänkte jag shit jag har ju inte fört några anteckningar. Men kom snabbt på att jag hade något ännu bättre, jag hade allas anteckningar. Då föll polett nr 2 ner. Jag skaffade Twitter- och Bloggy-konto, kollade in nanoblogg etc. Använde dock inget av det. Trixade lite med att koppla ihop dem så det skulle postas på alla när man skrev något etc. Men mer än så vart det inte.

Jag vågade inte säga något mer på Jaiku. Det gick ytterligare månader. Jag hade 1 ”kompis” på Jaiku.


Efter ett tag fick jag ett tips om att kolla in Netvibes, vilket resulterade i att jag hade bättre koll på mina rss’er, jag lade även till mitt twitterflöde där. Helt plötsligt kände jag att jag hade kontroll på saker och det var enkelt att twittra direkt från netvibes. Då blev jag helt enkelt aktivare på Twitter. Började följa de bloggare jag brukar läsa, de människor som jag minns var på seminariet, tänkte att de borde ju kanske säga något som är smart. Kollade lite vem de följde osv. Insåg ganska snabbt att det kom mycket intressant i min twitterfeed, intressanta, roliga kommentarer, intressanta länktips etc. Det tog ganska lång tid innan jag sa något. Men sen hände det. Jag retweetade något jag tyckte var intressant.


Efter ett tag så blev jag lite varmare i kläderna och började twittra lite egna saker. Pratade med andra och konversationen var igång. Visst vissa dagar kollar man mer på twitter än andra men i det stora hela så har mycket ”slösurfande” försvunnit för nu serveras de roliga och intressanta länkarna till en på silverfat. ´

Ny hemsida och en 60-talists syn på den nya kommunikationen!

Nu rullar vår nya hemsida och drar många fler besökare än tidigare, vilket är oerhört tillfredsställande efter allt arbete I våras. Vi är ju ett litet företag med begränsade resurser så det mesta är hemgjort – allt från programmering till design och texter.

Själv är jag 60-talist och har så oerhört mycket nytt att lära. Om jag ser tillbaka på de sista två åren är det helt vansinnigt hur mycket nytt jag faktiskt har lärt mig. Det blir kul på jobbet när jag får vara med i den här typen av utveckling – både av mig själv och av Netsurvey!

För att komma igång har jag har gått med i olika nätverk kring sociala medier för att kunna hänga med och tänka nytt. Till min hjälp har jag en av Netsurveys många 80-talister, Karolina Södergren som tålmodigt informerar, instruerar och uppmuntrar både mig och mina kolleger i den nya kommunikationen med omvärlden! Nu både twittrar och bloggar jag, använder Google Analytics och StatCounter och lusläser allt som skrivs om Sociala Medier. Än har jag bara skrapat på kunskapens yta – men entusiasmen finns där, stark och skön!

Det är intressant hur olika synsätt och kunskaper vi har, Karolina och jag, som är födda med 20 års mellanrum. Framför allt blir vårt samarbete kreativt och kul. Men oj vad jag känner mig gammal ibland!

Netsurvey har användare i hela världen och målet är att på sikt kunna nå ut till alla med information, inspiration och förbättringar. Snart kommer sajten på engelska, sedan på nordiska språk, därefter ska de nästkommande språken komma på plats. Vilka det blir är vi inte klara med ännu.Titta in på netsurvey och ge mig dina kommentarer om vad som kan förbättras eller vad som du tycker fungerar bra!

Med lite uppmuntran går det bra fortare

Jag kan inte förstå varför inte fler ledningsgrupper satsar på att stötta cheferna så att de har kraft och energi att stå upp för företaget, vara synliga, svara på frågorna som så många oroliga anställda har, nu när det är kristider. För där cheferna är synliga och svarar på alla frågor kommer en massa energi att frigöras den dagen konjunkturen vänder som hjälper företaget att snabbt komma tillbaka till högre omsättning och lönsamhet. Väl genomtänkta satsningar på cheferna kommer att betala sig mångdubbelt tillbaka i både energi, engagemang och lönsamhet.

Tystare i krisen – en artikel i SvD i torsdags (18/6) där de refererade till Netsurveys undersökning där vi analyserat över 10 000 respondenters svar från våra kunders medarbetarundersökning kring hur chefer kommunicerat under dessa kris månader. Kul när en artikel får lite uppmärksamhet både genom de kommentarer som läsare skrivit och att t ex Ledarna refererar till artikeln. Förmodligen känner många igen sig i situationen och saknar tryggheten från en chef att luta sig mot.

Peter Bolinder